Körde hem till en vän idag och drack kaffe. Behövde få distans till att just bara vara hemma+ att hon & jag pratade om Caspers karidolog besök.  Idag så känns det bättre med det hela,för igår orkade jag inte ens berätta för alla, men tanken på att han kan dö finns där, alltid.
Hon och jag är så lika varandra, vilken tur att man fick henne som en vän:)
Kram på dig Pia och tack för fikan och pratstunden.

Och till er andra....Det kommer en uppdatering ang Casper så fort jag har klurat ut hur man kan skriva ner det. Låter kanske konstigt, men har svårt att få ner det på just papper.
Tack ni som har skrivet på msn och kommenterat, känns bra att veta att man har folk runt omkring sig.